Mina Sidor
Eskilstuna: 016 – 13 35 80
Katrineholm: 0150 – 66 29 90
Nyköping: 0155 - 46 47 10
Strängnäs: 0152 – 224 70
Flen: 0157 - 157 90

Dags att börja planera löneuttag inför årsskiftet

Uttag inför årsskiftet

– dags att börja planera

Är du arbetande ägare av ett fåmansföretag? I så fall är det hög tid att tänka på dina ägaruttag under 2018 och 2019.

Uttag inför årsskiftet är en ständigt återkommande fråga så här års. Resultat har tagit hjälp av skatteexperterna Roger Zinders, Zinders skatt, och Stefan Asklöf, Deloitte, för att reda ut vad som gäller. Utgångspunkten är att du som ägare redan tagit ut en viss lön under 2018, men att det fortfarande finns utrymme att löneplanera innan årsskiftet

– Alternativet till löneuttag under 2018 väljer vi att formulera som aktieutdelning under nästa år, det vill säga 2019, baserad på 2018 års lönsamhet i bolaget, säger Roger Zinders.

– Dessutom förutsätts att fåmansföretaget uppvisar en sådan lönsamhet att ägaruttagen i fråga överhuvudtaget är möjliga, säger Stefan Asklöf.

I artikeln fokuseras på företag med en ensam ägare, där ägaren också är den enda anställda – men även företag med fler anställda berörs.

– Generellt kan man säga att löneuttag blivit mer förmånligt på senare år, i takt med att det så kallade jobbskatteavdraget har införts och utvecklats. Även så högt som vid lönenivåer på omkring 30 000 kronor i månaden, effekten avtar därefter med stigande lön, har jobbskatteavdraget i princip kapat fem procentenheter av skatten på löneuttag, säger Roger Zinders.

Också ägaruttag genom aktieutdelning har genom åren fått en allt lindrigare beskattning. Under 2019 kan ensamägare till ett fåmansföretag, oavsett storlek på företaget och antal anställda, ta en utdelning på minst 171 875 kronor (schablonregeln) ur sitt företag och bara betala 20 procent i skatt.

– Tack vare den så kallade löneregeln kan dock många fåmansföretagare sikta högre än så. Eftersom 50 procent av kontant lön i företaget skapar utrymme för lågbeskattad utdelning kan ofta redan ensamägarens eget löneuttag göra löneregeln mer förmånlig än schablonregeln, säger Stefan Asklöf.

Stefan Asklöf, Deloitte
Foto: Deloitte

Lön vs utdelning

Så hur kombinerar man på bästa sätt löneuttag med aktieutdelning för att minimera skatter och avgifter totalt sett, utan att för den skull gå miste om värdefulla förmåner i det statliga trygghetssystemet. Annorlunda uttryckt, hur hög lön bör man ta ur sitt företag och när bör man växla över till utdelning istället?

En given parameter vid lönesättning är naturligtvis de så kallade brytpunkterna för statlig inkomstskatt. För 2018 ska statlig inkomstskatt på 20 procent betalas på fastställd förvärvsinkomst (före grundavdrag) överstigande 468 700 kronor och ytterligare 5 procent på sådan inkomst överstigande 675 700 kronor.

Valet av lönenivå bestämmer också storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), vilken styr nivån på sjukpenning och föräldrapenning, och den pensionsgrundande inkomsten (PGI), vilken ger pensionsrätter i det statliga ålderspensionssystemet.

Den sjukpenninggrundande inkomsten utgörs i princip av storleken på årslönen med ett tak på 364 000 kronor för 2018. Vid beräkning av föräldrapenning ligger dock taket på 455 000 kronor. För att erhålla maximal pensionsgrundande inkomst för 2018 måste årslönen uppgå till 504 375 kronor.

– En fråga att fundera på i detta sammanhang är om det finns skäl att acceptera 20 procent statlig inkomstskatt på lön överstigande 468 700 kronor i syfte att få maximal pensionsgrundande inkomst 2018, vilket som sagt kräver ett löneuttag på 504 375 kronor, säger Roger Zinders.

På ett sådant ytterligare löneuttag måste företaget betala ytterligare arbetsgivaravgifter. Ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ger förvisso ägaren pensionsrätter i det statliga pensionssystemet, men kostnaden är fortfarande företagets. För ägarens del innebär ett ytterligare löneuttag att ytterligare allmän pensionsavgift om 7 procent tillkommer, vilket också ger ägaren pensionsrätter.

– Detta dock utan någon ”kostnad” eftersom ägaren medges skattereduktion med ett belopp motsvarande den allmänna pensionsavgiften. Det måste understrykas att det nu förda resonemanget endast gäller på ytterligare löneuttag upp till 504 375 kronor. På lönenivåer därutöver stiger bara ålderspensionsavgiften, inte pensionsrätten, samtidigt som den skattereducerande allmänna pensionsavgiften slår i taket. Vid en sammanvägd bedömning kan emellertid dessa positiva effekter inte sägas kompensera för den statliga inkomstskatten om 20 procent som tillkommer på löneuttag överstigande 468 700 kronor, förklarar Roger Zinders.

Mot bakgrund av detta kan konstateras att det generellt är en god idé att först och främst göra ett löneuttag upp till den lägre brytpunkten för statlig inkomstskatt, 468 700 kronor. För att företaget ska klara ett sådant löneuttag krävs en lönsamhet i företaget före ägaruttag på cirka 616 000 kronor (468 700 x 1,3142).

– En årslön på 468 700 kronor motsvarar cirka 28 500 kronor i månaden netto efter skatt. Ett sådant privat konsumtionsutrymme bör således i första hand skapas genom löneuttag. Om ägaren vill ha mer pengar än så för privat konsumtion pekar kalkylen på att ägaren i därefter bör växla över till aktieutdelning istället, säger Stefan Asklöf.

Med tillämpning av den ovan nämnda löneregeln kommer ett löneuttag på 468 700 kronor under 2018 att generera ett utrymme för lågbeskattad utdelning under 2019 på 234 350 kronor (50 procent av 468 700 kr). Av en sådan utdelning återstår 187 480 kronor efter skatt (234 350 x 0,8). Utslaget per månad ger det ett privat konsumtionsutrymme 15 600 kronor i månaden. Tillsammans med nettolönen enligt ovan erhåller ägaren i en sådan situation således totalt cirka 44 100 kronor i månaden i privat konsumtionsutrymme. För att företaget ska klara denna attraktiva kombination (löneuttag på 468 700 kronor och aktieutdelning på 234 350 kronor året efter) krävs en lönsamhet i företaget före ägaruttag och bolagsskatt på cirka 916 000 (468 700 x 1,3142 + 234 350 / 0,78).

Roger Zinders, vd Zinders Skatt AB
Foto: Privat

Företag med flera anställda

För ägare till fåmansföretag med en eller ett par anställda utöver ägaren tillkommer ytterligare en viktig parameter när storleken på löneuttaget ska bestämmas. För att få tillämpa löneregeln vid beräkningen av utrymmet för lågbeskattad aktieutdelning har lagstiftaren infört krav på att den enskilde ägaren så att säga ”i botten” tar ut en årslön av en viss nivå, det så kallade individuella lönekravet. Avseende kalenderåret 2018 ligger lönekravet på 375 000 kronor plus fem procent av företagets totala lönesumma, dock med ett maximalt krav på 600 000 kronor.

Ägare som tillhör den här kategorin måste därför överväga huruvida det vid lönesättningen ska prioriteras att lönekravet uppnås i stället för att fästa avseende vid brytpunkten för statlig inkomstskatt. Detta gäller naturligtvis endast i de fall ägarens utrymme för lågbeskattad utdelning på K10:n understiger företagets lönsamhet (värde) och därför behöver fyllas på. Om utrymmet redan är så högt, jämfört med företagets lönsamhet, att det rimligen aldrig kommer att kunna utnyttjas mot en framtida aktieutdelning (eller kapitalvinst) finns givetvis inte något skäl för ytterligare påfyllning. 

Tjänstepension

Avslutningsvis kan något sägas om eventuell sparande i tjänstepension till ägaren själv. Vid köp av en tjänstepensionsförsäkring är kostnaden avdragsgill i företaget inom vissa gränser. Enligt den så kallade huvudregeln får avdraget inte överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (455 000 kronor för 2018).

– Sparande i tjänstepension belastas dock med 24,26 procents särskild löneskatt. Eftersom den särskilda löneskatten, till skillnad från arbetsgivaravgifterna, inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemet kan sparande i tjänstepension till ägaren själv enligt vår mening motiveras endast i de fall företagets lönsamhet är så hög att det finns ytterligare lönsamhet att förfoga över efter att resultatet (före bolagsskatt) belastats med ett löneuttag och efter att resultatet (efter bolagsskatt) möjliggjort en lågbeskattad aktieutdelning, säger Roger Zinders.

Sammanfattande tabell

För att illustrera den totala skatte- och avgiftsbelastningen vid olika typer av ägaruttag kan följande tabell användas. Tabellen tar också hänsyn till olika lönenivåer och på vilken typ av aktier utdelning sker. Beräkningen baseras på 32 procents kommunalskatt, 31,42 procents arbetsgivaravgifter och 22 procents bolagsskatt (från och med 1 januari 2019 sänks bolagsskatten till 21,4 procent).

Inkomsttyp Behållning efter skatt Andel skatt och avgifter
Lön understigande 468 700 kr 51,7% 48,3%
Lön mellan 468 700 kr – 675 700 kr 36,5% 63,5%
Lön överstigande 675 700 kr 32,7% 67,3%
Utdelning kvalificerad andel i kapital (20%) 62,4% 37,6%
Utdelning, onoterade andelar (25%) 58,5% 41,5%
Utdelning, kvalificerad andel i tjänst (57%) 33,5% 66,5%

Charlotta Marténg

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Comments are closed.