”Domen visar problematiken kring rättssäkerheten”

Kammarrätten ger företag som fått korttidsstöd rätt mot Tillväxtverket. Den ”fyrkantiga” hållning och bedömning som Tillväxtverket har gjort har varit fel i det här fallet, menar FAR.

 

När korttidsstödet infördes våren 2020, som en av stödåtgärderna för att hjälpa näringslivet genom pandemin, väcktes tidigt frågan om vinstutdelningar och om, och i så fall hur, dessa skulle påverka företagens möjlighet att ta del av det så kallade korttidsstödet – eller stöd till korttidsarbete som det formellt heter.

FAR var en av aktörerna som efterfrågade ett klargörande kring regelverket, framför allt gällande vinstutdelningar och koncernbidrag. Under hela pandemin har branschorganisationen framhållit att otydliga regler skapar en rättsosäkerhet och gör det svårt för företagen att navigera bland reglerna. Framför allt har FAR betonat att korsvisa koncernbidrag måste vara okej och när Tillväxtverket i november 2020 kom med ett förtydligande mottogs det positivt av FAR.

Men flera ärenden rörande korttidsstöd har hamnat hos förvaltningsdomstolarna och några har även gått vidare till kammarrätten. Nyligen avgjordes sex ärenden, där Tillväxtverket fick rätt i fem av dem.

I det sjätte fallet beslutade kammarrätten att ett bolag som beslutat om vinstutdelning med en halv miljon kronor har rätt att behålla korttidsstödet på knappt 300 000 kronor. Kammarrättens resonemang bygger på att bolaget på ett trovärdigt sätt förklarat hur det snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation, som bolaget rimligen inte kunnat förutse när beslutet om utdelning fattades.

Så här rapporterar Dagens juridik om domen:

”Kammarrätten anser att bolaget har lämnat en trovärdig förklaring till hur bolaget under april och maj 2020 snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation som bolaget inte rimligen hade kunnat förutse vid tidpunkten för beslutet om utdelning. Det har även gått en förhållandevis lång tid mellan beslutet om utdelning och ansökan om korttidsstöd. Att bolaget var i en allvarlig ekonomisk situation vid ansökan om korttidsstöd styrks ytterligare av uppgifterna om att bolaget fått anstånd med betalning av skatter och avgifter, att det tagits lån för att klara verksamheten och att den planerade utdelningen inte har verkställts. Bolaget har därför haft rätt till det stöd som har betalats ut för den aktuella perioden. Tillväxtverket har därmed inte haft fog för sitt beslut att kräva tillbaka utbetalt korttidsstöd. Överklagandet ska därför avslås i den delen. Tillväxtverket har därmed inte haft skäl att avslå ansökan om förlängt godkännande och ytterligare preliminärt stöd på den angivna grunden.”

Det här sätter fingret på rättssäkerhetsfrågan konstaterar Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR och han får medhåll av sin kollega Therese Andersson, affärsområdeschef Medlem på FAR.

− Domen från kammarrätten i Stockholm är välmotiverad och visar att en nyanserad och samlad bedömning ska göras, som alltid. Den ”fyrkantiga” hållning och bedömning som Tillväxtverket har gjort har varit fel i det här fallet, säger han.

Therese Andersson konstaterar att de allra flesta företag som sökt korttidsstödet har velat göra rätt, och poängterar att i de fall företag medvetet har fuskat ska de självklart inte ha rätt till något stöd.

− Men domarna som kommer nu visar också på problematiken kring rättssäkerhetsfrågan. Företagaren har gjort en bedömning och permitterat och därmed betalat ut stödet till de anställda, först långt senare gör Tillväxtverket en annan bedömning och företaget blir återbetalningsskyldiga på medel som redan betalats ut till den anställde. Det har försatt flera företagare i en svår ekonomisk situation. Det ska vara lätt att göra rätt vilket det inte varit i detta fall, säger hon.

Charlotta Marténg

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Handläggningstiderna sjunker hos Bolagsverket

Trycket har varit hårt på Bolagsverket under året. Men nu börjar belastningen närma sig normala nivåer.

Resultat har tidigare berättat om de långa väntetiderna hos Bolagsverket och problemen som följt i spåren av dessa. En av anledningarna har varit nyregistreringen av företag.

Under 2020 registrerades nästan 25 procent fler aktiebolag än tidigare år och under 2021 har ökningen varit ytterligare tio procent enligt uppgifter från Bolagsverket. Förklaringen är dels sänkningen av aktiekapital, dels att pandemin påverkat arbetsmarknaden vilket lett till att fler startat eget.

Antalet nyregistreringar ledde till långa köer hos Bolagsverket men nu har läget ljusnat. ”Hårt och målmedvetet arbete har gjort att normala nivåer nu börjar närma sig.” skriver Bolagsverket på sin webb.

Hösten är också en intensiv period när det gäller årsredovisningar, och även här märker Bolagsverket anstormningen av nya företag. För att underlätta ärendehanteringen rekommenderar myndigheten digital inlämning.

– Vi rekommenderar alla att gå över till digital inlämning. Det finns så många skäl till varför det är bättre. Är årsredovisningen komplett registreras den på en gång, du vet att den kommer fram och sparar på miljön genom att inte använda papper och ta bort transporten, säger Eva Wallgren, enhetschef på årsredovisningsavdelningen på Bolagsverkets webb.

Hon fortsätter:

– Vi tror och hoppas på ett obligatorium när det gäller digital inlämning av årsredovisningar och då är det lika bra att man som företagare testar det redan nu.

Charlotta Marténg

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Dags att ordna med skattefri gåva

I år kan man som arbetsgivare vara extra generös och kombinera den så kallade coronagåvan med den skattefria julgåvan. Tillsammans får de vara värda maximalt 2 500 kronor. Men skynda! Coronagåvan gäller bara året ut.

Vi rusar mot jul och nyår, det är hög tid för den arbetsgivare som tänker ordna med skattefria gåvor till de anställda.

I normala fall är gåvor från arbetsgivare till anställda skattepliktiga. Men för att stödja olika branscher under pandemin beslutade regeringen om den så kallade coronagåvan. Och tidigare i år beslutade regeringen att fördubbla gåvans värde, som arbetsgivare kan man ge varje anställd en gåva värd maximalt 2 000 kronor utan att betala förmånsskatt. Men den möjligheten finns bara kvar till årsskiftet.

Julgåvor från arbetsgivaren är undantagna från förmånsskatt upp till ett värde av 500 kronor. Och fram till årsskiftet kan man som arbetsgivare lägga samman coronagåvans 2 000 kronor med julgåvans 500 kronor och ge en present som är värd upp till 2 500 kronor fritt från förmånsbeskattning!

Regler och rekommendationer med anledning av pandemin förändras över tid. Men i år ar det säkert många arbetsgivare som vill bjuda sina anställda på julbord.

– Om man bjuder sina anställda på julbord i samband med en julfest eller personalfest beskattas de anställda inte för kostförmån. Om man däremot skickar hem julmat till de anställda, som de själva kan äta i sin bostad, är det en skattepliktig kostförmån, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Gåvor som lämnas i pengar är inte skattefria. Som pengar räknas även andra betalningsmedel som check, postväxel och presentkort som kan bytas mot pengar. Presentkort som inte kan bytas mot pengar kan däremot vara en skattefri gåva.

En del arbetsgivare väljer att skänka pengar till välgörande ändamål inför julen. Man kan göra det på begäran av den anställde, i stället för en julklapp.

I så fall jämställs gåvan med kontanter och den ska därmed beskattas som lön. Men om man som arbetsgivare bestämmer sig för att skänka pengar till en ideell organisation, i stället för att ge julklapp till sina anställda, är gåvan skattefri. Däremot får man som arbetsgivare inte göra avdrag för gåvorna.

 

Björn Dickson

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Inbjudan till Luciamingel och demo kundportal

Nyfiken på vår nya kundportal? På lucia den 13/12 har vi demovisningar på våra kontor i Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Flen och Strängnäs.

Vi har drop in hela förmiddagen, redan från 07.00 – 13.00

Vi bjuder på glögg, pepparkakor och saffransbullar.

Ta gärna med din bokföring så har vi den i god tid innan julledigheten.

Varmt välkomna!!

Experterna svarar: Vad händer med skatteanstånden?

Vad gäller egentligen för de förlängda skatteanstånden som regeringen aviserat? Så här svarar Resultats experter.

Jag hörde att regeringen vill förlänga skattean­stånden och att det är åtgärder som ska börja gälla i mars nästa år. Hur ska vi som företag tänka här?

Företag som vill och behöver utnyttja denna möjlighet bör göra en kassaflödesanalys utifrån de skatter man fått anstånd med, och som förfaller till betalning. Man bör då inte räkna med en förläng­ning utöver 15 månader, även om vi på branschor­ganisationen FAR fortsätter bevaka frågan. FAR an­ser att finansdepartementet bör ha en förberedelse för en ytterligare förlängning av skatteanståndet om det, mot bakgrund av den framtida utvecklingen av covid-19, skulle visa sig finnas behov av det.

Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

 

Hög tid stämma av lön i fåmansbolag

Har du stämt av om du har tagit ut rätt lön som ägare i fåmansbolag? I så fall är det hög tid. En god idé är att göra det innan det är dags för decemberlönen, rekommenderar Anders Månsson, senior advisor på Månsson Family Office.

 

– För fåmansföretagarna är det viktigt att stämma av att man som ägare har tagit rätt lön för att få räkna sitt gränsbelopp baserat på lönesummeregeln, om man tillämpar den.

 

Det säger Anders Månsson som fram till nyligen arbetade som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag på PwC. Tidigare har han också arbetat som skatteintendent på Skatteverket.

 

På ett mer övergripande plan är det viktigt att hålla koll på vad som kan komma ut av den senaste tidens utspel kring behov av ändrade 3:12-regler, alltså reglerna om beskattning av ägare i fåmansbolag.

 

I september gick regeringen vidare till lagrådet med ett förslag om att komplettera 3:12-reglerna. Regeringens syfte är att förtydliga rättsläget och därmed förhindra att reglerna kringgås med hjälp av ägarstiftelser. Men många befarar sämre 3:12-regler.

 

– Personligen tror jag det finns en risk för försämrade regler, från företagens synpunkt, säger Anders Månsson.

 

Han vill också råda ägare i fåmansföretag att vara uppmärksamma på pandemins effekter.

 

– Se upp så att löneuttag och eventuella utdelningar inte ger oväntade negativa effekter på erhållna covidstöd.

 

Anders Månsson pekar på ett par fallgropar som ägare av fåmansbolag bör se upp med.

 

• Att missa att ta ut rätt lön är en klassisk fallgrop, där skillnaden kan bli riktigt stor om det vill sig illa.
• En annan fallgrop är att man kanske utgår från en allmän uppfattning om att vi har väldigt ogynnsamma skatteregler och att det därför inte finns anledning att lägga tid och resurser på att planera exempelvis en försäljning eller ett generationsskifte.

 

– Där pratar jag såklart delvis i egen sak men jag tycker generellt att skattereglerna ofta erbjuder ganska hyggliga lösningar i dessa sammanhang, säger Anders Månsson.

 

Han har också tips för ägare och delägare i fåmansföretag.

 

• Ibland är det bra att våga lyfta blicken och ägna sig lite mer åt de ägarstrategiska frågorna konkret och strukturerat. Var ska vi vara om ett, tre och fem år? Och hur ska vi ta oss dit?

 

– Ibland kan jag uppleva att ägarna prioriterar sig själva sist faktiskt. Varför inte ha en ägarstrategi där man dokumenterar de viktiga frågorna ur ett ägarperspektiv och där man beskriver hur dessa ska hanteras? Det blir också ett utmärkt underlag att följa upp och att eventuellt vidta åtgärder utifrån.

 

Vad är viktigt att tänka på när det är aktuellt att ta in en ny delägare i ett fåmansbolag?

– Värderingsfrågan är självklart viktig. Då ska man se till att man inte utsätter bolaget och den tilltänkte nya delägaren för en skatterisk.

– Det är också viktigt att ta fram ett kompanjonavtal som reglerar hur man ska äga och driva bolaget, och inte minst vad som ska ske om man kommer fram till att man inte längre ska driva bolaget vidare tillsammans.

 

– Verksamhetsmässigt bör det såklart vara viktigt att verkligen analysera vad den nya delägaren kan bidra med som hen inte kan göra utan att vara delägare. Att ta in en delägare är ofta ett stort steg, säger Anders Månsson.

 

När är det fördelaktigt för en ägare i fåmansbolag att ha ett holdingbolag?

– Jag tycker det finns många fördelar med ett holdingbolag. Generellt skulle jag säga att det ofta är en bra sak att överväga om man driver en lönsam verksamhet, en riskfylld verksamhet eller en verksamhet som ska överlåtas inom något eller några år.

 

Vad gäller i ett fåmansbolag den dagen man vill avyttra verksamheten?

– Jag tror att det som är viktigt då är att ägaren och ledningen har planerat ägarskiftet väl. Ett ägarbyte har oftast stor påverkan på företaget, dess anställda och dess intressenter. Om det finns en bra plan så ökar chanserna för ett bra ägarskifte.

 

Vad ska man tänka på i ett fåmansbolag, för att transaktionen ska genomföras på bästa sätt, när man avyttrar verksamheten?

– Jag tror att de allra flesta ska vara ödmjuka inför situationen och vad den kräver. Många fåmansföretagare säljer sitt företag endast en gång i livet, medan de som köper inte sällan gör just det varje dag. Därför har köparna ofta ett stort kunskapsövertag och därmed stora fördelar mot säljaren i en mycket känslig och för säljaren otroligt viktig process, säger Anders Månsson.

 

Hans råd är att anlita experthjälp när man som ägare i ett fåmansbolag ska avyttra verksamheten.

 

– Ta in rådgivare som kan hjälpa till med hela processen – planering, skatt, legala frågor och inte minst prisförhandling. Egentligen räcker det med att en del av det där går snett så riskerar det att inte bli så bra. Samtidigt är det viktigt att man som ägare är med i hela processen och ger sin input så att affären blir så bra som möjligt. Det är inte alltid som högsta pris är det samma som den bästa affären, säger Anders Månsson.

 

Björn Dickson

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Tungt ansvar på arbetsgivaren

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsplatsen utformas så att man undviker hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Men när Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion fick nära hälften av arbetsplatserna krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet.

 

Belastningsbesvär är ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen, både i Sverige och i övriga Europa, skriver Arbetsmiljöverket.

Myndigheten har inspekterat nära 1 400 arbetsställen. Drygt 600 fick krav på att förbättra rutinerna kring det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Bland de inspekterade arbetsställena finns it- och redovisningskonsulter. Där finns också taxi- och transportföretag samt tandläkare och tandtekniker.

På många arbetsplatser sitter arbetstagarna stilla i över 4-6 timmar om dagen och de har liten kunskap om vad man kan göra för att pausa arbetet eller ändra arbetsställningen.

På de flesta kontorsarbetsplatser har de anställda tillgång till höj- och sänkbara bord, bra stolar och andra ergonomiska verktyg.

– Ändå är det väldigt få som ser fysisk inaktivitet som en risk, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndigheten behöver arbetsgivare ha ett tätt samarbete och en tät dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön.

– Som arbetsgivare är det viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär och att förebygga risker för belastningsbesvär på ett systematiskt sätt, säger Erna Zelmin.

Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker. Det är nödvändigt att ha koll på alla risker i arbetet för att sätta in rätt åtgärder och förhindra arbetsrelaterad ohälsa, skriver Arbetsmiljöverket.

Myndigheten skriver också att när arbetsgivaren planerar åtgärder är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv som omfattar arbetstagaren, tekniken och organisationen. Arbetsgivare behöver ha ett tätt samarbete och en tät dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön, skriver Arbetsmiljöverket.

Under åren 2020–2022 genomförs EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”. Kampanjen ska ge arbetsgivare ökade kunskaper om hur belastningsskador uppstår och hur de kan förebyggas. I år uppmärksammas risker med långvarigt stillasittande arbete.

 

Björn Dickson

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Nya skattefilmer på Skatteverkets webb

Under hösten har Skatteverket anordnat skatteträffar. Nu släpper myndigheten filmerna på sin webb.

Jobbar du med skatter och redovisning på ett företag, en byrå eller i en offentlig verksamhet? Nu finns Skatteverkets fem skatteträffsfilmer från hösten på myndighetens webb.

Filmerna handlar om:

• Skatteträff del 1: Digitala nyheter
• Skatteträff del 2: Inkomstbeskattning
• Skatteträff del 3: Moms
• Skatteträff del 4: Arbetsgivarområdet
• Skatteträff del 5: Internationell beskattning, övrigt och på gång

− I filmerna får du information om till exempel bilförmånsregler, vad som händer när skatteavtalen med Portugal och Grekland upphör vid årsskiftet, aktuella ställningstaganden och rättsfall och digitala nyheter hos Skatteverket, kommenterar skatteinformatör Ewa Hedlund, på myndighetens sajt.

Filmerna går att titta på när som helst. Det finns även tidsangivelser som hjälper en att hitta det avsnitt man är intresserad av.

Sofia Hadjipetri Glantz

 

Se skatteträffsfilmerna på Skatteverkets webb: https://skatteverket.se/foretag/drivaforetag/webbseminarier/redovisareochuppgiftslamnare.4.57cadbbd15a3688ff44f732.html

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Banktjänster förnyas med nya vägar för betalningar

Det har gått 62 år sedan Bankgirot skapades. Men nu är något på gång. Snart får Sverige en ny infrastruktur för betalningar. Transaktioner kommer att kunna göras betydligt snabbare.

Företag som troligen kommer att gynnas av den nya betalningsinfrastruk­turen är bland andra grossister och underleverantörer som gör och tar emot många betalningar. Men vad den nya betalningsinfrastrukturen innebär för varje enskilt företag är omöjligt att säga. Att ta upp saken med sin bank är smart.

– För små och medelstora företag är det klokt att redan nu inleda en dialog med banken. Fråga: Vad innebär det här för mig? Det säger Lars-Åke Edenfeldt som koordinerar bankernas flytt från den gamla infrastrukturen för betalningar till den nya, snabbare och mo­dernare världen. Han arbetar inom nå­got som heter Svenska Transformations­programmet, ett program inom Svenska Bankföreningen.

En betalning som i dag kräver större de­len av en arbetsdag kommer i framtiden att kunna genomföras på ett par timmar.

– Det blir ett stort snäpp uppåt för fö­retag som har flera hundra transaktioner per dag, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Dessutom blir det möjligt för avsän­daren att skicka med mer information än i dag vid kontoöverföringar, dagens tolv tecken i meddelandet till betal­ningsmottagaren blir upp till 140 tecken i framtiden.

För de allra flesta medför övergången inga märkbara kostnader. Men för större före­tag med särskilda krav kan det bli mer komplicerat.

– Då kan det krävas expert­hjälp, det kommer att skapa jobb för ekonomi-och redovis­ningskonsulter, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Men de största förändring­arna sker ”bakom kulisserna” – det blir en övergång till en betydligt mo­dernare och fullt ut digitaliserad miljö.

– För privatpersoner och för många små företag kommer skillnaden knappt att märkas, säger Lars-Åke Edenfeldt.

För bankerna innebär övergången miljardinvesteringar. Dagens bankgiro­system fungerar fortfarande bra efter många år. Så man kan undra varför det ska bytas ut. En förklaring är EU-krav.

– Och förr eller senare måste betal­ningsinfrastrukturen moderniseras och då är det klokt att göra det innan vi får problem med en infrastruktur som förr eller senare blir föråldrad, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Siktet är inställt på att den nya be­talningsinfrastrukturen i Sverige ska sjösättas under hösten 2023.

– Det är långa ledtider inom it-bran­schen, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Eurolandet Finland ligger före och gjorde sin övergång till en ny EU-an­passad bankinfrastruktur under åren 2012–2015. Nu är det Sveriges tur. Där­efter kommer Danmark. Norge dröjer i steget och kommer senare.

– Men meningen är att vi inom Nor­den i framtiden ska kunna göra trans­aktioner över gränserna sömlöst, precis som om det skedde inom landet, säger Lars-Åke Edenfeldt.

I Sverige har privatpersoner kunnat swisha pengar till varandra i snart ett årtionde.

– Vi tror och hoppas att det ska bli lika enkelt för företagen men det kommer att dröja ytterligare ett eller ett par år, säger Lars-Åke Edenfeldt.

Björn Dickson

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Regeringen vill upphandla mer hållbart

Hållbarhet ska väga tyngre vid offentlig upphandling. Klimat och hälsa ska spela en större roll när den offentliga sektorn gör upphandlingar. Det föreslår regeringen.

 

Enligt förslaget ska myndigheterna ta fram riktlinjer som visar hur de ska genomföra en lagändring där hållbarhet prioriteras högre när myndigheterna gör sina upphandlingar.

 

Regeringen skriver att en viktig grund för genomförandet av reformen är regeringens pågående arbete med att förenkla det nationella regelverket och utveckla ändamålsenliga inköps­organisationer.

 

– Det här innebär att om man vill göra affärer med staten, kommuner eller regioner i framtiden måste man vässa sitt miljöarbete och minska sitt klimatavtryck. Det kommer att bli ännu en viktig pusselbit i vårt arbete för att motverka klimatförändringarna, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen i ett pressmeddelande.

 

Förslaget är nu ute på remiss. Sista dagen att svara på remissen är 31 januari 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.

 

Björn Dickson

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat