Nyfiken på vår nya kundportal? På lucia den 13/12 har vi demovisningar på våra kontor i Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Flen och Strängnäs.
Vi har drop in hela förmiddagen, redan från 07.00 – 13.00
Vi bjuder på glögg, pepparkakor och saffransbullar.
Ta gärna med din bokföring så har vi den i god tid innan julledigheten.
Varmt välkomna!!
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsplatsen utformas så att man undviker hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Men när Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion fick nära hälften av arbetsplatserna krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet.
Belastningsbesvär är ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen, både i Sverige och i övriga Europa, skriver Arbetsmiljöverket.
Myndigheten har inspekterat nära 1 400 arbetsställen. Drygt 600 fick krav på att förbättra rutinerna kring det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Bland de inspekterade arbetsställena finns it- och redovisningskonsulter. Där finns också taxi- och transportföretag samt tandläkare och tandtekniker.
På många arbetsplatser sitter arbetstagarna stilla i över 4-6 timmar om dagen och de har liten kunskap om vad man kan göra för att pausa arbetet eller ändra arbetsställningen.
På de flesta kontorsarbetsplatser har de anställda tillgång till höj- och sänkbara bord, bra stolar och andra ergonomiska verktyg.
– Ändå är det väldigt få som ser fysisk inaktivitet som en risk, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Enligt myndigheten behöver arbetsgivare ha ett tätt samarbete och en tät dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön.
– Som arbetsgivare är det viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär och att förebygga risker för belastningsbesvär på ett systematiskt sätt, säger Erna Zelmin.
Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker. Det är nödvändigt att ha koll på alla risker i arbetet för att sätta in rätt åtgärder och förhindra arbetsrelaterad ohälsa, skriver Arbetsmiljöverket.
Myndigheten skriver också att när arbetsgivaren planerar åtgärder är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv som omfattar arbetstagaren, tekniken och organisationen. Arbetsgivare behöver ha ett tätt samarbete och en tät dialog med arbetstagare och skyddsombud för att fånga upp risker för besvär och skador i arbetsmiljön, skriver Arbetsmiljöverket.
Under åren 2020–2022 genomförs EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”. Kampanjen ska ge arbetsgivare ökade kunskaper om hur belastningsskador uppstår och hur de kan förebyggas. I år uppmärksammas risker med långvarigt stillasittande arbete.
Björn Dickson
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Under hösten har Skatteverket anordnat skatteträffar. Nu släpper myndigheten filmerna på sin webb.
Jobbar du med skatter och redovisning på ett företag, en byrå eller i en offentlig verksamhet? Nu finns Skatteverkets fem skatteträffsfilmer från hösten på myndighetens webb.
Filmerna handlar om:
− I filmerna får du information om till exempel bilförmånsregler, vad som händer när skatteavtalen med Portugal och Grekland upphör vid årsskiftet, aktuella ställningstaganden och rättsfall och digitala nyheter hos Skatteverket, kommenterar skatteinformatör Ewa Hedlund, på myndighetens sajt.
Filmerna går att titta på när som helst. Det finns även tidsangivelser som hjälper en att hitta det avsnitt man är intresserad av.
Sofia Hadjipetri Glantz
Se skatteträffsfilmerna på Skatteverkets webb: https://skatteverket.se/foretag/drivaforetag/webbseminarier/redovisareochuppgiftslamnare.4.57cadbbd15a3688ff44f732.html
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Det har gått 62 år sedan Bankgirot skapades. Men nu är något på gång. Snart får Sverige en ny infrastruktur för betalningar. Transaktioner kommer att kunna göras betydligt snabbare.
Företag som troligen kommer att gynnas av den nya betalningsinfrastrukturen är bland andra grossister och underleverantörer som gör och tar emot många betalningar. Men vad den nya betalningsinfrastrukturen innebär för varje enskilt företag är omöjligt att säga. Att ta upp saken med sin bank är smart.
– För små och medelstora företag är det klokt att redan nu inleda en dialog med banken. Fråga: Vad innebär det här för mig? Det säger Lars-Åke Edenfeldt som koordinerar bankernas flytt från den gamla infrastrukturen för betalningar till den nya, snabbare och modernare världen. Han arbetar inom något som heter Svenska Transformationsprogrammet, ett program inom Svenska Bankföreningen.
En betalning som i dag kräver större delen av en arbetsdag kommer i framtiden att kunna genomföras på ett par timmar.
– Det blir ett stort snäpp uppåt för företag som har flera hundra transaktioner per dag, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Dessutom blir det möjligt för avsändaren att skicka med mer information än i dag vid kontoöverföringar, dagens tolv tecken i meddelandet till betalningsmottagaren blir upp till 140 tecken i framtiden.
För de allra flesta medför övergången inga märkbara kostnader. Men för större företag med särskilda krav kan det bli mer komplicerat.
– Då kan det krävas experthjälp, det kommer att skapa jobb för ekonomi-och redovisningskonsulter, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Men de största förändringarna sker ”bakom kulisserna” – det blir en övergång till en betydligt modernare och fullt ut digitaliserad miljö.
– För privatpersoner och för många små företag kommer skillnaden knappt att märkas, säger Lars-Åke Edenfeldt.
För bankerna innebär övergången miljardinvesteringar. Dagens bankgirosystem fungerar fortfarande bra efter många år. Så man kan undra varför det ska bytas ut. En förklaring är EU-krav.
– Och förr eller senare måste betalningsinfrastrukturen moderniseras och då är det klokt att göra det innan vi får problem med en infrastruktur som förr eller senare blir föråldrad, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Siktet är inställt på att den nya betalningsinfrastrukturen i Sverige ska sjösättas under hösten 2023.
– Det är långa ledtider inom it-branschen, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Eurolandet Finland ligger före och gjorde sin övergång till en ny EU-anpassad bankinfrastruktur under åren 2012–2015. Nu är det Sveriges tur. Därefter kommer Danmark. Norge dröjer i steget och kommer senare.
– Men meningen är att vi inom Norden i framtiden ska kunna göra transaktioner över gränserna sömlöst, precis som om det skedde inom landet, säger Lars-Åke Edenfeldt.
I Sverige har privatpersoner kunnat swisha pengar till varandra i snart ett årtionde.
– Vi tror och hoppas att det ska bli lika enkelt för företagen men det kommer att dröja ytterligare ett eller ett par år, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Björn Dickson
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Hållbarhet ska väga tyngre vid offentlig upphandling. Klimat och hälsa ska spela en större roll när den offentliga sektorn gör upphandlingar. Det föreslår regeringen.
Enligt förslaget ska myndigheterna ta fram riktlinjer som visar hur de ska genomföra en lagändring där hållbarhet prioriteras högre när myndigheterna gör sina upphandlingar.
Regeringen skriver att en viktig grund för genomförandet av reformen är regeringens pågående arbete med att förenkla det nationella regelverket och utveckla ändamålsenliga inköpsorganisationer.
– Det här innebär att om man vill göra affärer med staten, kommuner eller regioner i framtiden måste man vässa sitt miljöarbete och minska sitt klimatavtryck. Det kommer att bli ännu en viktig pusselbit i vårt arbete för att motverka klimatförändringarna, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen i ett pressmeddelande.
Förslaget är nu ute på remiss. Sista dagen att svara på remissen är 31 januari 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.
Björn Dickson
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Företag som lämnat in sin avstämning om korttidsstöd för sent, men haft godtagbara skäl för det, kan slippa återkrav. Nu utreder Tillväxtverket möjligheten att söka anstånd.
Problemet med sena avstämningar rörande korttidsstödet identifierades tidigt av Tillväxtverket tillsammans med olika branschorganisationer, däribland FAR. I slutet av maj vände sig myndigheten till regeringen för att få till en lagändring för att underlätta för företag som lämnat in sin avstämning för sent, men som haft godtagbara skäl för det. Tillväxtverket ansåg att dessa företag inte skulle återkrävas på hela stödbeloppet.
Det ledde till att regeringen la en proposition med ett förslag som ger företag som missat, eller skickat in en avstämning för sent, en möjlighet att skicka in en ny avstämning. Riksdagen antog lagändringarna 20 oktober, och dessa trädde i kraft 1 november 2021, även om den nya lagen träder i kraft först 1 januari 2022.
− Eftersom regeringen beslutat att underlätta för företag som inkommit försent med sin avstämning vidtar vi nu ett antal åtgärder för att möjliggöra detta. Förvaltningsrätten har redan börjat återförvisa pågående ärenden om sen avstämning, så dessa ärenden kommer nu att kunna handläggas enligt de nya reglerna, säger Niklas Kjellberg, pressansvarig på Tillväxtverket.
Tillväxtverket kommer även att återkalla en del överklaganden från kammarrätten, eller medge att kammarrätten återförvisar dem. Några nya överklaganden på domar från förvaltningsrätten planeras inte heller av Tillväxtverket, avseende sen avstämning om det inte är viktigt för att få rättspraxis i frågan.
Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor på FAR, välkomnar beskedet från Tillväxtverket.
− Det här visar att myndigheten tagit till sig av synpunkter och kritik som kommit från FAR och andra. Beskedet underlättar för företag som berörs av möjligheten att lämna in en ny avstämning efter årsskiftet, säger hon.
Vad som gäller de företag som där Tillväxtverket redan skickat ut besked om återkrav är ännu inte klart.
− Det är möjligt att ansöka om anstånd, vi utreder just nu frågan om vilka omständigheter som krävs för att faktiskt få det, säger Niklas Kjellberg.
Charlotta Marténg
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Under hösten infördes karens för företag som söker korttidsstöd. De skärpta reglerna påverkar många företags möjligheter att få stöd.
När det tillfälliga stödet för korttidsarbete upphörde sista september ändrade Tillväxtverket sina bedömningar utifrån de nya förutsättningar och en karensregel infördes.
Regeln innebär att företag som fått stöd under 2020 års lagstiftning omfattas av 24 månaders karens. Företag som enbart fått stöd under 2021 års lagstiftning (även om stödet tilldelats för december 2020) omfattas inte av karens.
Kontentan är att de allra flesta företag omfattas av karens och karens gäller från sista stödmånaden i 2020-stödet.
Resultats systertidning Balans ger dig listan över de exempel Tillväxtverket tagit fram för att tydliggöra hur karensen fungerar i det ordinarie stödet.
Läs mer på Balans webb: 9 exempel – så slår karenskravet vid korttidsstöd:
https://tidningenbalans.se/artikel/9-exempel-sa-slar-karenskravet-vid-korttidsstod
Charlotta Marténg
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Ska du ansöka om korttidsstöd för juli till och med september? Nu är ansökan hos Tillväxtverket öppen.
3 november öppnade ansökningsperioden för att söka korttidsstöd för juli till och med september. Stödet söks hos Tillväxtverket och myndigheten uppmanar alla att vara noga då det går snabbare att handlägga en korrekt ifylld ansökan där rätt underlag är bifogat.
På sin webb tipsar Tillväxtverket om följande:
Påbörja ansökan i tid – 30 november är sista dag att skicka in ansökan för stödperioden. Företag som inte fått beslut på tidigare ansökan men som vill söka stöd för perioden juli till och med september måste lämna in sin ansökan mellan 3 och 30 november.
Skicka inte in flera ansökningar – om kompletteringar eller ändringar behöver göras ska detta göras i den redan inskickade ansökan. En ny ansökan leder till att handläggningen tar längre tid. Om stödet avser permitterad personal från flera driftsenheter ska en samlad ansökan göras för alla driftsenheter om de har samma organisationsnummer. Ett organisationsnummer = en ansökan.
Bifoga avtal – om du har kollektivavtal ska följande skickas in: centralt kollektivavtal, lokalt kollektivavtal, eventuella bilagor. Om kollektivavtal saknas ska skriftliga avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skickas in.
Se till att mejladressen är rätt – har mejladressen blivit fel går den att ändra i Min ansökan under Min profil på Tillväxtverkets webb.
Kontrollera uppgifterna – ta god tid på dig och var noga när du fyller i ansökan.
Charlotta Marténg
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Bara arbetsdagar räknas när arbete i Sveriges ska räknas som uthyrning. Det framgår av ett förtydligande hos Skatteverket. Förtydligandet har bäring på 183-dagarsregeln.
Den så kallade 183-dagarsregeln innebär att lön som en arbetstagare från ett annat EU-land får inte är skattepliktig om arbetstagaren vistas i Sverige under högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod.
Från 1 januari 2021 gäller att 183-dagarsregeln inte längre kan tillämpas när det är fråga om en uthyrningssituation vid ett tillfälligt arbete i Sverige. Det innebär att när arbetskraft hyrs ut ses uppdragsgivaren i Sverige som den ekonomiska arbetsgivaren.
Men arbete som utförs i Sverige under högst 15 dagar i följd ses inte som uthyrning av arbetskraft. Detta gäller om arbetet i Sverige sammanlagt inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår.
Det nya är att 27 oktober gjorde Skatteverket ett förtydligande. Förtydligandet innebär att när antalet dagar beräknas ska bara arbetsdagar räknas med. Det innebär att lediga dagar, till exempel under en helg eller annan ledig tid, inte ska räknas med. Detta gäller oavsett om den tiden tillbringas i Sverige eller i utlandet.
I sammanhanget spelar det ingen roll om arbetet utförs för en och samma arbetsgivare eller för flera olika arbetsgivare.
Här finns Skatteverkets förtydligande:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.16/2648.html#update_20211021103624
Den som bor utomlands och arbetar i Sverige betalar normalt skatt i Sverige för sin arbetsinkomst. Man kan ansöka om SINK, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, hos Skatteverket. Den som har SINK betalar för närvarande 25 procent i skatt.
SINK är en definitiv källskatt. Det innebär att inga avdrag medges.
Björn Dickson
RÖR DET HÄR DIG? DISKUTERA FRÅGAN MED DIN RÅDGIVARE!
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Måste jag ha en aktiebok när jag är ensam aktieägare? Det undrar dagens frågeställare. Så här svarar Resultats experter.
Har just startat ett aktiebolag och fick ett reklambrev med erbjudande om att upprätta en digital aktiebok, måste jag verkligen ha en aktiebok när jag är ensam aktieägare?
Enligt aktiebolagslagen ska det finnas en aktiebok i varje aktiebolag med uppgifter om aktier och aktieägare. Syftet med aktieboken är att den ska ligga till grund för utövandet av aktieägarens rättigheter mot bolaget samt att ge en bild av ägarförhållandena i bolaget. Den ska upprättas så snart stiftelseurkunden är undertecknad. Om en aktie säljs ska ändringen genast antecknas i aktieboken. Vad många inte vet är att aktieboken är en officiell handling och ska finnas tillgänglig för allmänheten hos aktiebolaget.
Petra Örjegren, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
